Hmmmm jag blir så förvirrad och eftertänksam
Ja då var det detta jobbiga uppsats skrivande som kommer att ta kål på mig.sitter dagarna i ända och försöker att skriva en massa och få till det så att det ska låta bra. Men våra frågor är tydligen inte så bra att vi kan gå ut och göra intervjuerna. Så vi sliter i vårat hår jag och Frida S, de som kan vara positivt kan ju vara att det blir längre med den metoden.
Det är hur tungt som helst att vara astudent nu och inte veta var jag ska ta vägen. Jag kommer att bli ett vrak snart om vi inte kommer på rätt köl med detta. Det är ju bara för stressigt med allt detta skrivande. Människor kanske tycker att det är lätt att vara student i stället för att arbeta,men jag kan säga er alla läsare att det är inte en dans på rosor. Nu kanske jag låter alldelles för deprimerad, men jag känner att jag verkligen går ner mig i detta eftersom det verkligen är ett stort bekymmer som vi sitter med på våra axlar just nu. Om det är någon som kan hjölpa oss så är ni alltid välkomna att antingen kontakta oss eller komma förbi oss på biblioteket ;)
Vi har fått positiv respons av både Pierre och Patric att vi kommer att fixa detta och det känns oerhört skönt att få en klapp på axeln och en push i rätt riktning. De jobbiga är att jag ser bara problemen och inte lösningarna på detta. För jag är funtad på det sättet att det är bättre att se allt från den negativa sidan och sen visar det sig att det är positivt i stället. För ser jag bara det så så kan det ju bara bli bättre och inte ännu sämre. Jag hoppas att ni hänger med i mitt resonemang nu.
Annars när det inte är uppsatsskrivande som gäller så är det träning och promenader som tar upp största delen av mitt liv. Jag vill att den ska vara klar och godkänd nu så att det bara är att blicka frammåt i livet. Inga hinder ska komma ivägen, men ibland gör det ändå det.
aja nu har jag skrivit en massa om hur skit allt är så nu måste jag bli lite mer positiv. Jag tänker på träningen i afton och sen går jag min dagliga promenad och sen blir det natt och dags att sussa och då kanske dessa problem ska vara borta för en liten stund. Eller ska jag ha mardrömmar och tänka på detta?? Då blir jag väldigt fundersam.
Nu är det dags för mig att gå och köpa något ätbart till lunch.
Puss puss på er!!
jo de gick bra hos dokton..har börjat träna lugnt nu:) fy fasen jag och Nadia är desperata i berg och dalbanor då och då också..just nu känns det hyfsat bra för oss..men man vet ju aldrig. Hoppas intervjun och allt löste sej för er..det brukar de ju ofast göra tillslut fast man blir lite halvt galen:) Läget annars då? Vi ses om inte förr på skolan på onsdag..( synd att det inte är så ofta vi träffas nu för tiden) kramar
