Arg som ett bi
Vaknade första gången i morse av att jag fick ett sms,men jag tänkte att det var mamma som skickade ett sms och frågade om jag skulle komma hem och äta. så jag brydde mig inte om att kolla vad de stod, utan jag vände på mig och somnade om igen. Gjorde ett konstaterande väldigt snabbt att klockan inte var så mycket eftersom att de fortfarande var mörkt ute. Såg de mellan springorna i persiennen(hur de nu stavas?) Vaknade till och trodde att jag hade missat att väckarklockan hade ringt. Men då jag kollade på klockan var den bara just efter sju. Läste smset jag hade fått av Frida och svarade på det och var just på väg att stiga upp och då ringer telefonen. Det var Frida som tyckte att de var lättare att ringa och prata om det hon ville ha sagt i stället för att smsa.
Så vid åtta hade jag avslutat mitt tidiga morgonsamtal, för att gå ner till tvättstugan för att köra i gångförsta maskinen. När jag kommer ner och har sortetrat all tvätt och stuvar in tvätten i maskinen märker jag att luckan inte går att atänga. Fasen tänker jag, den brukar ju vara lite trög, men inte så här trög. Får igen luckan trycker på vilket gradantal jag vill ha och ska starta maskinen men de vill inte vara med, den bara piper hela tiden. Okej tänker jag, den är trasig de är bara för mig att ta ut alla kläder. Det är ju inte svårare än så. Men vad händer? Jo luckan går nu inte att få upp och alla mina kläder som är därinne hur ska jag få ut dem?
Drabbas av lite småpanik men lugnar ner mig då jag inser att jag får upp luckan, tänker att jag måste testa en gång till så att jag är säker att det är något som är fel. Ja då grips jag verkligen av panik för nu är de kört luckan öppnas inte. Men efter en massa trixande och tryck på knappar så får jag upp luckan.
Sliter ut alla kläder och lägger tillbaka dem i min överfyllda tvättkorg, går upp med berget med otvättad tvätt och slår en signal till min mamma. Men hon väljer att trycka bort mitt samtal och jag inser då att hon jobbar nog denna lördag.
Ringer till min kära lilla far och han svarar och jag säger som det är och frågar om han kan komma och hämta mig så att jag kan få låna deras tvättmaskin. Jag hade så tur att pappa skulle in till stan för att fixa sina glasögon, så jag rafsar ihop mitt tvättmedel och sköljmedel i en påse och gör mig klar för att åka iväg och tvätta.
Sitter nu här hemma hos mamma och pappa och väntar på att den första maskinen ska bli klar. De enda som är ett minus är att jag är van vid en maskin som högst tar endast en timme och den här maskinen känns de som att de tar minst 2 timmar. Tur att jag ändå bara hade 2 fulla maskiner som jag skulle tvätta.
Senare idag blir de nog att jag traskar ner mot stan för att träffa min kompis Ida som har flyttat från stan, men är här och hälsar på sin mamma och pappa. Jag hoppas även att jag kommer att få träffa hennes lilla son också. Han börjar inte vara så liten längre, han blir snart året. Oj vad tiden går fort!
Puss å Kram på er!
Så vid åtta hade jag avslutat mitt tidiga morgonsamtal, för att gå ner till tvättstugan för att köra i gångförsta maskinen. När jag kommer ner och har sortetrat all tvätt och stuvar in tvätten i maskinen märker jag att luckan inte går att atänga. Fasen tänker jag, den brukar ju vara lite trög, men inte så här trög. Får igen luckan trycker på vilket gradantal jag vill ha och ska starta maskinen men de vill inte vara med, den bara piper hela tiden. Okej tänker jag, den är trasig de är bara för mig att ta ut alla kläder. Det är ju inte svårare än så. Men vad händer? Jo luckan går nu inte att få upp och alla mina kläder som är därinne hur ska jag få ut dem?
Drabbas av lite småpanik men lugnar ner mig då jag inser att jag får upp luckan, tänker att jag måste testa en gång till så att jag är säker att det är något som är fel. Ja då grips jag verkligen av panik för nu är de kört luckan öppnas inte. Men efter en massa trixande och tryck på knappar så får jag upp luckan.
Sliter ut alla kläder och lägger tillbaka dem i min överfyllda tvättkorg, går upp med berget med otvättad tvätt och slår en signal till min mamma. Men hon väljer att trycka bort mitt samtal och jag inser då att hon jobbar nog denna lördag.
Ringer till min kära lilla far och han svarar och jag säger som det är och frågar om han kan komma och hämta mig så att jag kan få låna deras tvättmaskin. Jag hade så tur att pappa skulle in till stan för att fixa sina glasögon, så jag rafsar ihop mitt tvättmedel och sköljmedel i en påse och gör mig klar för att åka iväg och tvätta.
Sitter nu här hemma hos mamma och pappa och väntar på att den första maskinen ska bli klar. De enda som är ett minus är att jag är van vid en maskin som högst tar endast en timme och den här maskinen känns de som att de tar minst 2 timmar. Tur att jag ändå bara hade 2 fulla maskiner som jag skulle tvätta.
Senare idag blir de nog att jag traskar ner mot stan för att träffa min kompis Ida som har flyttat från stan, men är här och hälsar på sin mamma och pappa. Jag hoppas även att jag kommer att få träffa hennes lilla son också. Han börjar inte vara så liten längre, han blir snart året. Oj vad tiden går fort!
Puss å Kram på er!
Kommentarer
Postat av: Nettan
Ojdå, den hade ja missat.. Jag antar utmaningen! Men ja måste nog jobba på den en stund.. Det var ju svårt :P hihi
Trackback
